Förbjudet?
Jag vet inte vad som är förbjudet och vad inte är det känns det som ibland. Ibland känns det som att jag inte får lov att fälla en tår för denna person, eller att jag inte ens får tänka på denna vis person. Orden som kan komma från X sårar mig djupt ibland utan att personen förstår det. Jag önskar att livet vore lite lättare att man skulle kunna styra sina känslor och bara inse sanningen istället för att grälla och tjafa med varandra. Hur magiskt hade inte världen varit om man bara hade kunnat inse sanningen, att kunna erkänna för sig själv att tyvärr är inte detta möjligt. Istället för att trycka ner på det hela och i alla fall försöka bevara det bästa, så nä X väljer att radera. Önskar jag bara hade fått en chans att få höra den andras åsikt och tankar. Just nu skulle jag bara vilja vara en tankeläsare som Sookie i serien True blood, det hade varit ett under. Då hade man kunnat uppnå andras önskningar och sluppit allt detta. Då hade man kunnat bevara vänskapen istället för att vara fiender. Då hade man kunnat vara glad och osårbar istället för att vara ledsen och fundersam.
Jag kommer aldrig radera minnen för det är det enda jag har kvar av dig. Du tillåter mig inte komma närmre än så, därför får jag njuta av det jag har kvar av dig. Är du lyckligast på detta visset finns det inget att göra mer än att låta dig få dina önskningar.
Önskar jag kunder göra mera, kram.
Kommentarer
Erik
Vemdå
Anonym
thats life
Trackback